Varför denna ”nånannanism” i företagarsverige?

Nu kommer jag generalisera en del, men detta är ett argumentationsmönster jag ser, som jag inte förstår mig på alls… faktiskt.

När det diskuteras frågor om kompetensinventering i Sverige så hamnar många som driver företagarfrågor att vi behöver arbetskraftsinvandring för den kompetens som behövs finns inte i Sverige. Ifrågasätter du detta så kommer frågan ”så du är emot fri rörlighet?” rakt i ansiktet, slår aldrig fel, bl.a. från Timbro:s vd Marcus Uvell. Genom dessa argument så blir debatten smått absurd.

Att vara för kompetensutveckling av idag arbetssökande ( i Sverige ) är inte att vara emot fri rörlighet. Vilket just Marcus Uvell försökte få det till nyligen. Det gjorde att jag avbröt diskussionen för den skulle inte kunna bli konstruktiv på något sätt. Det blandas äpple och päron och av det tror man det skall bli en smakfull cocktail.

Jag är rätt säker på att detta bottnar i en helt annan fråga egentligen, nämligen den att många ser gärna att ”någon annan” skall ta kostnaderna och det skall komma redan färdigt utbildad personal så allt blir serverat på silverfat med guldsked. Allt handlar om kostnader & kortsiktiga vinster.

Om företag vill ha den personal som kan det just detta företaget behöver, ja ta en som idag är arbetssökande, utbilda den i det som just ditt företag behöver. Oftast behövs bara komplettering av redan befintlig kompetens. Vi har ca369´000 arbetssökande i Sverige idag, alla dessa kan inte vara utan kompetens, som går att komplettera.