Vi behöver lite FlexiCurity i Sverige

Det talas väldigt mycket om att vi behöver avskaffa LAS från de som inte förstår hur helheten på svensk arbetsmarknad verkligen fungerar. Det vore betydligt bättre om vi moderniserade LAS och införde vissa delar ur FlexiCurity som finns i Danmark. Visst det bygger på kultur/tradition på arbetsmarknaden, men det finns vissa saker vi skulle kunna ändra. I Danmark finns ingen lag om anställningsskydd som i Sverige. Därför finns inte heller den regel om ”sist in-först ut” som i Sverige har kritiserats för att hålla kvar människor i arbeten som de inte trivs med och för att stänga ungdomar ute från arbetsmarknaden.

Jag vet att delar av Centerpartiet är för ett införande av FlexiCurity i Sverige. Detta är mycket positivt, men det lite för sakta för att det ens skall ha styrfart.

Flexibel arbetsmarknad Den danska flexicurity-modellen förenar hög grad av flexibilitet på arbetsmarknaden (”flexibility”) med ett socialt skyddsnät vid arbetslöshet (”security”). Grundsynen är att näringslivet är föränderligt och att både företag och medarbetare är kapabla och villiga att söka sig nya vägar. Flexicurity-modellen bygger därför på att det ska vara så enkelt och riskfritt som möjligt för en arbetsgivare att anställa, samtidigt som risken för den anställde av att återkommande byta jobb också ska vara låg.

I Danmark finns ingen lag om anställningsskydd som i Sverige. Därför finns inte heller den regel om ”sist in-först ut” som i Sverige har kritiserats för att hålla kvar människor i arbeten som de inte trivs med och för att stänga ungdomar ute från arbetsmarknaden.

Socialt skyddsnät Arbetslöshetsersättningen i Danmark är 90 procent av lönen upp till 170 000 danska kronor, vilket gör att den faktiska ersättningen är drygt 60 procent av lönen. Det finns en bortre parentes i arbetslöshetsförsäkringen på fyra år, det vill säga en gräns för hur länge man får gå arbetslös och ändå få ersättning.

Aktiv arbetsmarknadspolitik Den aktiva arbetsmarknadspolitiken i Danmark är en kombination av tät kontakt med den som söker arbete och ekonomiska konsekvenser av att inte själv vara aktiv i sökandet efter arbete. Det ska finnas en personlig kontakt mellan den arbetssökande och arbetsförmedlingen (det finns både offentliga och privata arbetsförmedlingar i Danmark) minst var tredje månad.

Betoningen ligger på vidareutbildning för att öka den enskildes attraktivitet på arbetsmarknaden. I arbetsförmedlingens tjänster ingår därför inte bara arbetsförmedling utan också coachning och hjälp med att upprätta jobbplaner, skaffa praktikplats etc.

Unga arbetslösa uppmuntras först att själva söka jobb. Efter ett halvt års arbetslöshet erbjuds man i stället vidareutbildning. Den som inte vill det, får sin arbetslöshetsersättning halverad. För arbetslösa över 25 år gäller att man får söka jobb själv i ett år, därefter erbjuds man ett arbete där staten bidrar med en del av lönen, ”löntilskudsplads”, eller en utbildning. Därefter kan man få nya erbjudanden. Den som säger nej blir av med sin arbetslöshetsersättning.

Vi kan även se att EU-kommisionen tycker att denna modellen är att föredra. Sveriges Ingenjörer visar upp att vi inte kan införa detta rakt av, vi måste förbättra modellen för att kunna möta framtidens utveckling. Det är jag beredd på att hålla med om, att införa denna modellen rakt av skulle med stor sannolikhet inte fungera på den svenska arbetsmarknaden.

| IFAU | Regeringen | SN | LO | ST | SvD |

Kommentera