När jag läser Anti Avsans blogg blir jag först glad. För det kanske finns hopp ände…
”Vår utgångspunkt är att vi vill hjälpa människor tillbaka från överskuldsättning. De flesta som är överskuldsatta har drabbats av sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet. Många av problemen är också ursprungligen på något sätt hänförliga till de ekonomiska kriserna på 80- och 90-talet. Det kan vara mycket svårt, eller i praktiken helt omöjligt, för överskuldsatta att av egen kraft komma tillbaka till ett vanligt liv igen.”
För det är så att många har fått sina skulder genom för samhället helt vanliga företeelser. Väldigt få har fått det genom att helt medvetet vilja bli skuldsatta. Trots detta så är det ju denna attityd som genomsyrar debatten.
Dessutom är det ju som så att det som idag finns hos kronofogden har även svårare att få jobb. Det är ingen tillfällighet att många skuldsatta finns inom bl a FAS3. Attityden att dessa männsikor skulle vara oansvariga och mindre värda är något som verkar vara norm hos många politiker och arbetsgivare.
Hur skall människor kunna komma på fötter igen, när det knappt ges möjligheter till det inom rimliga tider?
