Luftslott och titlar

En del människor blir verkligen stötta när en annan påpekar att den som själv utnämner sig till expert, inte är det. Expert blir man inte för att man själv tycker att man är bra på något, det blir man för att andra tycker att man kan ett visst område. Däremot proffs kan man bli/vara pga kunskap. Sedan kan man verkligen undra varför dessa titlar är så oerhört viktiga för en del. Är det verkligen en identitet för vissa att vara ”experter”??

En expert är en som har skrivit en avhandling i ett ämne. Alltså en som kan väldigt mycket om ett väldigt smalt område.

Sedan blir jag mycket förundrad över alla dessa listor som hela tiden hela bloggosfären bygger på. Det enda de gör är att skapa nya maktpyramider och luftslott. Varför vill en del bygga nya hierarkier?? Fast visst ja, politiken bygger ju på makt och utnämningar… Det kan ju vara en av anledningarna att det finns fler projektledare/chefer än andra titlar inom vissa partier. 

Mitt sista möte, var iaf lite rolig/intressant

Idag när jag slutade som ersättare för Moderaterna i Tekniska Nämnden i Norrköping fick jag en bukett tulpaner. Innan dess hade det pågått en ganska givande diskussion.

Det handlade om hur en nämnd skulle ställa sig till när t.ex KS (kommunstyrelsen) kommer och lägger en investering i knät på en nämnd och ”säger”, nu ska ni drifta detta, utan att skicka med pengar. Vilket logiskt tänkande människa som helst trodde jag förstod att när man ber en annan verksamhet göra något så ska det följa med pengar. Fast så tänker sällan politiker som sitter i t.ex Norrköpings kommunstyrelse.

Tekniska Kontorets chef tycker att det som nämnden själva inte är ansvariga för, utan får i knät, det ska vi inte finansiera utan få pengar av andra för. *otroligt logisk åsikt*

Kommentarer ang olika beslut kommer senare…

Mer ideologi behövs i politiken

Idag har jag gjort mitt sista nämndmöte för denna mandatperiod i Norrköping. Det har varit mycket givande att ha suttit i Tekniska Nämnden i Norrköping för Moderaterna. Det har varit både utvecklande och gett en insikt i hur det politiska livet verkligen fungerar.

Det politiska livet var väl inte riktigt som jag hade föreställt mig, om jag ska vara rakt på sak. Det var/är mer fulspel än vad jag verkligen trodde. Det är viktigare vem som säger en sak och hur det sägs, än vad det är som sägs. Det är inte så mycket ideologi som jag hade hoppats. Det är mer pragmatik än vad det är politik efter ideologiska ställningstaganden.

Visst kan det vara svårt att ta ideologisk ställning om kommunala verksamheter. Trots svårigheten så måste det finnas en ryggrad i politiken, som många gånger har fattats, vilket gjort att jag många gånger lagt suppleantsyttrande för att få till ”en avvikande mening” i protokollet. För när det kommer till prioriteringar så är det inte alltid kompromiss som ska vara det allena görande. Det måste också visas upp en skillnad, för varför ska annars väljaren rösta överhuvudtaget?? Väljaren måste kunna se en skillnad.

Skolan ignorerar elev, mobbning fortgår

När det kommer fram att skolor inte gör tillräckligt för att motarbeta och förebygga mobbning då blir jag verkligen ledsen i ögat. Det är ofta så att lärare och rektorer ignorerar för att slippa se verkligheten. Det slutar med att skolan blir anmäld och undrar varför.

Anmälningarna har ökat konstant i flera år nu. Det behöver dock inte betyda att mobbningen ökat, bara att  skolornas tillkortakommanden blir mer synliga. Att skolinspektionen gör mobbningen synlig och verkligen sätter hårt mot hårt på de skolor som inget gör det är bra. Tyvärr tror jag inte att metoder som kamratstödjare har den effekt många vill tro. Friends är bara ute efter pengar, inget annat. Deras metod är inte ens vetenskapligt belagd.

En hälsofråga, som splittrar

Jag blev riktigt glad när det framkom att sprutbyte hade blivit godkänt i Stockholm. Tyvärr är inte alla lika övertygade om detta. Detta handlar om en preventiv handling för att minska smittspridningen bland missbrukare. Inte som vissa andra tror, att öka utdelningen av narkotika till missbrukare.

Edvin Alam skriver: Jag tycker inte det är acceptabelt att skattebetalarna i Stockholm ska vara med och finansiera människors fortsatta missbruk

Det ovanstående ser jag som att han inte tycker att alla har lika värde och att han ser missbrukare som ”något hunden släpat in”, som inte ska hjälpas.

Fler friskare medborgare bör vara målet

Dagens sjukvård bygger mycket på att läkaren ska dela ut antibiotika till ALLT. Tänk om det skulle vara som så att piller inte hjälpte mot allt? Fast då förlorar ju läkaren sin inkomst, för mycket idag bygger på ersättningarna. Ju mer betalt en läkare får för att skriva ut ett visst läkemedel, ju fler kommer få detta läkemedel.

Som det är idag så är många av oss kunder hos läkaren/vårdcentralen, inte patienter i den meningen vi var för bara några år sedan. Då vore det väl inte heller för mycket begärt att läkaren ska lyssna på sina kunder. För det görs inte i den mån som det skulle kunna göras. Av egen erfarenhet vet jag att läkare/sköterskor frågar sällan om det finns andra mediciner som intas av olika anledningar. De ger endast ut medicin för det du kom för. Sedan om det kanske blir verkningslöst pga att det finns annan medicin innan, det värker en del mindre intresserade av.

Det vore ju en utveckling om sjukvården och dess företrädare utgick från kunden och inte hur mycket läkaren tjänar på at skiva ut ett viss medicin. På det sättet skulle vi få färre ”köpa” läkare och friskare medborgare.  

Stop censorship